Inga barn ska lämnas utanför – Att designa inkluderande lekplatser
Lappset inför tillgänglighetsbedömning för lekplatsutrustning så att barn med funktionsnedsättning också ska kunna vara med och ha roligt.
Lek är en rättighet, inte en belöning. Alla barn ska kunna delta i leken och ha roligt – det är väl en självklarhet?
Lekplatsbranschen är fortfarande inte särskilt inkluderande. Den hårda sanningen är att alla barn inte kan dela lekplatsupplevelsen. I synnerhet barn med särskilda behov och funktionsnedsättningar blir ofta åsidosatta. Lekens villkor kommer emellertid att bli mycket mer demokratiska i framtiden.
Lappset och Finlands paralympiska kommitté har gemensamt tagit fram ett system med inkluderingsbetyg som visar hur inkluderande och tillgängliga lekprodukterna är.
Systemet introducerades i (eller snarare integrerades i) Lappsets serie Prime och omfattar rörlighet, syn, hörsel, tal, intellektuell förmåga samt motorik.
När bra design gör skillnad.
Chefsdesignern Kajsa Mayrhofer berättar att Lappset påbörjade utvecklingen av tillgänglighetsbedömningarna redan för två och ett halvt år sedan, när företaget kände ett behov att ta större ansvar. Lappset ville att inkluderingsbetygen skulle hjälpa alla barn:
”Vi ville ta barnen på allvar och inte ignorera någon. Vi tänker att om någon lämnas utanför brister designen – vi måste kunna vara bättre än så”, säger Kajsa Mayrhofer. Själva grundidén är ganska enkel: universell design ska möjliggöra olika sätt att känna, interagera och röra sig – och undvika enkla standardlösningar.
”Om någon har svårt att stå eller balansera ska våra produkter hjälpa barnet att gå. Vår design uppmuntrar till att man använder olika delar av kroppen i leken”, säger Kajsa, som började på Lappset 2017 och fungerar som ”grindvakt” för inkludering och tillgänglighet på företaget.
Inga krossade hjärtan på lekplatsen
Enligt Kajsa Mayrhofer är det hjärtskärande att planera en utflykt till en ny rolig lekplats i staden – för att sedan upptäcka att lekmöjligheterna är minimala. Barn med funktionsnedsättningar kan bli så besvikna att föräldrar automatiskt drar sig för att försöka igen.
”Rädslan för ännu en tråkig upplevelse är så stor att många förmodligen inte försöker igen på ett tag.”
Kajsa påpekar att även om barn kan försummas på ett eller annat sätt, så har bland andra FN försett oss med tydliga riktlinjer för hur vi ska rätta till situationen.
I FN:s barnkonvention erkänns barnets rätt ”till lek och rekreation anpassat till barnets ålder, och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet”. På lekplatsen har ett barn dessutom rätt att få uttrycka sig fritt.
Två barn leker på en gungande Lappset Prime-lekutrustning på en grön och blå yta.
Respektera alla barn
Barn med psykiska eller fysiska funktionshinder nämns också i konventionen. De ska ha ”ett rikt och bra liv” under förhållanden som ”är värdiga, främjar tilltron till de egna förmågorna och möjliggör att barnet kan spela en aktiv roll i samhället”.
”Leken är mycket viktig för alla barn och vi måste göra vårt yttersta för att värna den”, anser Kajsa Mayrhofer.
Lagar har också stiftats för att säkerställa att lekplatser är tillgängliga och inkluderande. Här i Sverige, Kajsas hemland, finns en ny lag som kräver att lekredskap på skolor är inkluderande i viss utsträckning.
”Kommunerna, som är en viktig kundgrupp för Lappset, tar stora kliv mot inkludering”, säger hon och påpekar att detta är en positiv utveckling – och en helt rimlig sådan, eftersom kommunal verksamhet finansieras av skattebetalarna.
”Om lekplatser betalas av alla, borde alla kunna ha roligt på dem.”
Kroppen, hjärnan och sinnena stimuleras
Behovet av att främja inkluderande lek är alltså väletablerat – men hur fungerar vår tillgänglighetsbedömning i praktiken? Kajsa förklarar att varje Primeprodukt bedöms utifrån tre perspektiv – kroppen, hjärnan och sinnena – och inkludering och tillgänglighet rankas med hjälp av betygen 0, 1, 2 eller 3.
”Ingen ny Lappsetprodukt kommer att utvecklas och få noll poäng”, säger Kajsa Mayrhofer.
Alla Primeprodukter får nu ”godkänt” avseende inkludering och tillgänglighet, men ambitionen slutar inte där: Kajsa avslöjar att många produkter kan modifieras och därmed förbättra sitt inkluderings- och tillgänglighetsbetyg med så mycket som 40–70 %.
”En produkt kan få 40 % bättre inkludering och tillgänglighet med ganska enkla anpassningar”, förklarar hon. Utmärkt design handlar ofta om detaljerna, och det gäller även här.
Ändå är det mycket svårt att nå över 90 % när det gäller inkludering och tillgänglighet, även för den nyutvecklade serien Prime. ”Vi har bara tre eller fyra produkter som når så högt.”
Förankrat i fakta, drivet av passion
Det var komplicerat att ta fram klassningssystemet för inkludering och tillgänglighet. Redan i början av projektet uppmärksammade Lappset att ämnet i sig är en känslig fråga. När man tillgodoser behoven hos en grupp barn med särskilda behov kan en annan grupp känna sig åsidosatt. Lösningen blev att närma sig uppgiften som ett designproblem, ta reda på fakta och filtrera bort bruset.
”När man planerar det som en designprocess blir det lättare att diskutera utmaningar och komma framåt”, säger Kajsa Mayrhofer.
Kajsa Mayrhofer insåg att projektet var mycket ambitiöst och började samla in jämförelsevärden och skapa koncept som hon nu kallar ”fluffiga” för att sätta bollen i rullning på allvar. Hon såg att språkrelaterade problem, ADHD och autism är de vanligaste funktionsnedsättningarna hos barn i dag.
”Däremot finns det inte så många barn som sitter i rullstol eller har synnedsättningar – men som helhet ser vi en stor variation i funktionsnedsättningar som påverkar barn.”
Praktiska lösningar
Hur bygger man då en lekplats som tillgodoser allas särskilda behov? Det finns självklart ingen universallösning, men längs vägen upptäckte Kajsa mycket som fungerar. Hon insåg att ju mer konkret lösningen var, desto bättre:
”Vi har till exempel kommit fram till att handtag på lekredskap hjälper dem som har nedsatt balans eller koordination – i stället för fyra handtag kan man montera åtta, om detta ger fler möjlighet att leka.”
Och en av de bästa idéerna i designarbetet: i konstruktioner med flera våningar kan man ta bort golv och installera nät istället. På så vis kan de som befinner sig på marknivå se vad som händer ovanför dem – och delta, eftersom nät gör det möjligt att leka kull eller skicka föremål mellan sig.
”Att ersätta golv med nät ger leken en helt ny dimension.”
Förbättra kommunikationen
På samma vis blir leken bättre för många barn när lekplatser förses med olika skyltar. Barn med hörselnedsättning kan bekanta sig med skyltarna – men de är också användbara för barn med kommunikations- och förståelseproblematik.
”Kommunikationsrelaterade problem är trots allt den vanligaste formen av funktionsnedsättning hos barn i Norden”, säger Kajsa Mayrhofer.
Barnen kan kommunicera med hjälp av skyltarna och berätta för andra när de vill leka själva eller fråga andra barn om de vill leka tillsammans.
”När barnen förstår varandra bättre minskar konflikterna på lekplatsen.”
Driva på för bästa möjliga resultat
Kajsa Mayrhofer och hennes team har helt klart lyckats med en anmärkningsvärd bedrift. Hon kallar tillgänglighetsbedömningen för ett ”stort experiment” och är tacksam för att hon har fått så fria händer av Lappset..
”Vi fick stort inflytande och kunde verkligen driva designen framåt.”
Kajsa medger att systemet för att betygsätta inkludering bara är en startpunkt på en lång resa – och att systemet sannolikt kommer att utvidgas i framtiden.
”Men vi måste verkligen ta tag i den här diskussionen och försöka skapa lekplatser som är roliga för alla”, säger hon.
Kajsa Mayrhofer uppmuntrar hela lekplatsbranschen att bli en del av inkluderingsrörelsen.
”Låt oss inte prata om en trend – låt oss prata om en helt ny riktning som gynnar oss alla.”