Inkluderande design är en bra utgångspunkt för planering
På en tillgänglig lekplats kan alla leka, motionera och njuta av utelivet på lika villkor. Tillgängliga lekplatser kräver noggrann planering, där man tar hänsyn till mångfalden och de olika behoven hos de vuxna och barn som använder platsen.
Att förstå användarnas behov är avgörande när man planerar en inkluderande lekplats
En funktionsnedsättning kan innebära att en persons möjligheter att röra sig, fungera, orientera sig eller kommunicera är tillfälligt eller varaktigt begränsade, till följd av sjukdom eller andra förutsättningar. Funktionsnedsättningar ser olika ut och kan variera i omfattning.
Exempel på fysiska funktionsnedsättningar är:
- synskadade och blinda personer
- döva, hörselskadade och personer med flera sensoriska funktionsnedsättningar
- personer med olika fysiska begränsningar, vars funktionsförmåga är nedsatt på grund av till exempel muskuloskeletala besvär, reumatiska sjukdomar, cerebral pares, muskelsjukdomar eller dvärgväxt
- personer med intellektuella och utvecklingsmässiga funktionsnedsättningar. Intellektuella och utvecklingsmässiga funktionsnedsättningar är ofta förknippade med flera funktionsnedsättningar, fysiska funktionsnedsättningar och nedsatt syn och hörsel, vilket skapar svårigheter med orientering, förståelse och kommunikation.
Cirka 16 procent av världens befolkning lever med någon form av fysisk eller funktionell funktionsnedsättning. Det innebär att tillgänglighet är en viktig fråga för ungefär var femte person.
Inkluderande design bidrar till att skapa lekplatser som passar alla
Tillgänglighet har varit ett viktigt samtalsämne under lång tid. Internationellt används ofta begrepp som design för alla och inkluderande design för att beskriva arbetssätt som syftar till att skapa användbara och tillgängliga miljöer för alla människor. Gemensamt för dessa förhållningssätt är att olika användarperspektiv inkluderas i samtliga skeden av planeringsprocessen.
Målet med inkluderande design är att ge alla människor likvärdiga möjligheter att delta i samhället, oavsett förutsättningar.
När det gäller lekplatser är detta särskilt viktigt. Valet av lekplatsutrustning bör baseras på ett helhetsperspektiv där hela lekplatsen utformas för att vara tillgänglig och användbar för alla. Det räcker inte att enskilda lekredskap är inkluderande i sig; inkluderande design måste genomsyra den övergripande planeringen av hela lekmiljön.
Inkluderande lekplats i Lerum, Sverige
L
När en lekplats utformas för alla är det viktigt att utgå från hur personer med olika funktionsnedsättningar kan använda platsen självständigt. Vid planeringen bör därför följande goda principer beaktas.
1. Tillräckliga kontraster i färger och nyanser
Lekutrustning bör utformas i varierade färger och nyanser för att skapa tydliga kontraster. Det är viktigt att utrustningen skiljer sig visuellt från sin omgivning. Om ett lekredskap exempelvis placeras intill grön vegetation ska personer med nedsatt syn kunna urskilja det från bakgrunden.
Även markytan, inklusive säkerhetsunderlag och gångstråk, bör ha en tydlig tonkontrast i förhållande till övriga ytor. En markerad kontrastzon runt lekutrustningen gör det lättare för personer med nedsatt syn att uppfatta att utrustning finns i närheten.
Dessutom bör olika delar av varje lekredskap vara visuellt åtskilda. Till exempel bör stödstolpar ha en tydlig tonkontrast gentemot övriga delar av konstruktionen för att underlätta orientering och användning.
2. Bra belysning
Lekplatser och områden med utrustning ska vara väl upplysta.
3. Gångvägar och material
Gångvägar på lekplatser bör ha en hård, jämn och halksäker yta. De ska tydligt skilja sig från omgivningen genom kontraster i färg och eller material, så att de är lätta att uppfatta visuellt.
Gångvägarna ska vara tillräckligt breda för att rullstolar och andra hjälpmedel ska kunna ta sig fram utan hinder. För att underlätta förflyttning kan ledstänger längs gångvägarna vara ett värdefullt stöd. God belysning är också viktig för att skapa trygghet och förbättra orienterbarheten.
4. Ramper
Ramper längs gångvägar bör ha en låg lutning, helst högst 6 procent, för att möjliggöra säker och självständig förflyttning. Om det finns risk för att användare kan halka eller rulla av rampen ska den förses med upphöjda kanter som ger extra trygghet.
5. Sittplatser, bord och plattformar
En lekplats bör erbjuda sittplatser i olika höjder, utrustade med rygg- och armstöd, för att passa människor i olika åldrar och med varierande behov.
6. Lekutrustning
Rutschkanor bör vara tillräckligt breda för att en vårdnadshavare eller assistent ska kunna följa med en person med funktionsnedsättning. Lekhus ska utformas så att de är tillgängliga för rullstolsanvändare. För att underlätta användning och orientering bör det första steget på varje lekredskap tydligt markeras med kontrasterande färger och, vid behov, kompletterande belysning.
7. Stödhandtag
Många lekprodukter är utrustade med handtag som kan användas som stöd, till exempel vid trappsteg och klätterställningar, eller som grepp för att hålla sig kvar på utrustningen, exempelvis på karuseller. För att barn ska kunna få ett säkert och stadigt grepp bör stolpar och handtag vara dimensionerade så att de passar ett barns hand.
8. Instruktioner
En lekplats bör ha instruktioner som är visuella, auditiva eller taktila. Informationen ska vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar och ge vägledning om lekplatsens utbud samt visa var gångvägar och viktiga funktioner finns. För personer med nedsatt syn bör taktila instruktioner med upphöjda symboler och punktskrift finnas tillgängliga.
Flergenerationslek under en orange Sona
Design med glädje i fokus
När vi talar om tillgänglighet och inkluderande design handlar det i grunden också om att utforma platser med glädje i fokus. Det som har störst betydelse är förhållningssättet – ett mänskligt och inkluderande perspektiv.
Framtidens tillgänglighet och glädje formas av dagens designers, utvecklare och byggaktörer. De som planerar och bygger har en avgörande roll i att påverka människors välbefinnande och skapa mer jämlika vardagsmiljöer, både i det offentliga rummet och på lekplatser.
Att skapa glädje genom design är ett gemensamt ansvar. Det är ett arbete där alla behöver bidra.
Terhi Tamminen
Terhi Tamminen är en framstående profil inom designbranschen och en stark röst för tillgängliga och inkluderande lösningar. Hon har en magisterexamen i företagsekonomi och var den första att ta examen från International Design Business Management. Terhi har haft ledande roller inom försäljning, marknadsföring och kommunikation med fokus på designutveckling och är även sakkunnig inom tillgänglighet. I dag är hon vice ordförande i styrelsen för Design for All Europe (EIDD) samt verksam som entreprenör och verksamhetschef i Helsingforsregionen.